Enligt Högsta domstolen har det inte inte presenterats några konkreta bevis för att den dåvarande bankstyrelsen medvetet skulle ha fört investerare bakom ljuset, när Bankia bildades. Detta trots att bankens finanser senare visade sig vara så bristfälliga att banken fick interveneras av staten, till en kostnad på mer än 24 miljarder euro.
Rato har nyligen beviljats öppen anstalt, efter domen för de svarta representationskorten på Bankia, I den senare rättegången för börsnoteringen av banken friades han dock. <B>Den nuvarande utredningen</B> omfattar en mängd misstänkta skattebrott och fall av penningtvätt.
Rato tjänar ett straff på 4,5 års fängelse för de svarta representationskort som brukades av styrelsen för banken, men har nyligen friats tillsammans med de övriga åtalade i det stora Bankia-målet. Det är en av anledningarna till att övervakningsdomaren valt att bevilja tredje graden, men även att Rato betalat det skadestånd han dömdes till samt gott uppförande i fängelset.
Federala domstolen Audiencia Nacional offentliggjorde utfallet 29 september, nästan ett år efter att rättegången avslutats. Den finner inga bevis på att de åtalade medvetet skulle ha vilselett investerare, när de lanserade Bankia-aktierna i samband med börsintroduktionen i juli 2011.
Nya CaixaBank, som blir landets största bank, beräknas lanseras i slutet av året eller i början av 2021.
Förhandlingarna ska vara långt framskridna, påskyndade av den rådande krisen i coronaepidemins kölvatten. Den planerade fusionen backas dessutom upp av staten, som är ägare i Bankia (tidigare Caja Madrid) till 61 procent.