Ljusglimtar i mörkret
Trots tider av ovisshet finns det platser och händelser som påminner om mänsklig värme och solidaritet
Krönikor
Personliga röster och reflektioner från Costa del Sol.
Nu förstår jag alla som söker solen
Spanske sambon har gått klädd så här sedan augusti, fast mössan under luvan har bara använts under vintermånaderna. Något händer i huvudet när man flyttar utomlands.
Pinsamt Juan Carlos
Kungafaderns strävan efter återupprättelse genom att ge ut sina memoarer har snarare precis motsatt effekt.
Från paella till fiskpinnar
Hellre en tallrik snäckor i vällagad buljong än svenska fiskpinnar och pulversås för sambon.
Inte allt bättre förr
Som liten lintott, praktiskt taget uppväxt på stranden i La Carihuela (Torremolinos), hade man naturligtvis ingen aning om bristen på mänskliga rättigheter i Francospanien.
Importidéer från Sverige
Inför den spanska skolstaten slår bloggaren ett slag för att Spanien borde importera svenska säkra skolvägar. Och mycket mer!Just den här perioden på året funderar jag ofta på vad jag saknar mest från Spanien efter att ha tillbringat flera semesterveckor i Sverige. Men idag blir det tvärtom fokus på vad jag tycker att Spanien borde importera från Sverige.
Ljus i mörkret
Desinformationen är omfattande och traditionella medier har kanske aldrig spelat en så viktig roll som nu.
Spanska sommarminnen
Jag sitter i en taxi. Har precis lämnat den gamla terminalen på Málaga flygplats. Cigarettröken tjock vid entrén, folk som trängdes, svettades och bökade med väskor.
El Colegio Sueco
Foto taget av en nybörjarreporter hösten 1994, i samband med Svenska Skolans 25-årsjubileum.(Ledare i Sydkustens vårnummer.) Jag var en sjuårig lintott när jag började på Svenska Skolan i Fuengirola, hösten 1973. Det var skolans femte läsår och den hade just flyttat in i Villa Isabel, intill huvudgatan. Jag gick totalt fem terminer i skolan, tills min familj tog beslutet att flytta till Sverige när jag var nio år.
När rättssäkerheten haltar
Det spanska rättssystemet är knappast känt för att vara snabbt och smidigt. Jag har de senaste åren fått min egen dos av vad det innebär i praktiken och det har inte varit någon positiv erfarenhet. Trots att jag gick segrande ur konflikten har jag lämnats med en bitter eftersmak.
Spanjorer och mäklare
Det finns inget som gör mig så stolt som när jag lyckas sälja en fastighet åt eller till en spanjor. Eller så nervös. Hur kommer det sig och vilka är egentligen de stora skillnaderna att ha med spanjorer och andra nationaliteter att göra, utifrån en mäklares synvinkel? I Málagaprovinsen görs ungefär en tredjedel av alla fastighetstransaktioner med utländska köpare (enligt statistik från 2023).
Omöjligt skapa svensk jul ensam
När jag jobbade som svensklärare i andraspråk på distans hade eleverna en konversationsuppgift som handlade om traditioner. De fick berätta om en tradition som de brukade fira i hemlandet. Eleverna var vuxna, kom från alla delar av världen och berättelserna skilde sig åt, men alla innehöll både glädje och vemod.
Årstidsnostalgi
Jag älskar mitt liv i Spanien, i alla fall det mesta med det. Och jag tänker ganska ofta på hur bra jag har det. Känner mig aktivt tacksam.
Kackerlackans oväntade släkting
När jag kom hem till vår lägenhet utanför Sevilla efter en Sverigeresa var min fina turkosa skärbräda borta.
Behov av timeout
Mycket har hänt i Spanien de senaste månaderna. Det har varit regionalval i Galicien, Baskien och Katalonien, och i den senare har separatisterna för första gången förlorat sin egen majoritet. Den största snackisen däremot har varit att regeringschefen Pedro Sánchez tog fem dagars timeout och hotade med att avgå.
Motsatsen till snabbmat
Det ryker från faten som just har burits ut av servitrisen. De små randiga snigelskalen glänser av het buljong och de bruna djuren är stela och orörliga med antennerna ute. Femåringen ser skeptisk ut.</br> –Är de döda, mamma?</br> –Ja, de är döda.</br> –Hur dog de?</br> –De kokades.</br> –Åt jag sniglar när jag var liten?</br> – Ja, det gjorde du.
Lära känna varandra bättre
Många av er som känner mig, eller kanske genom att läsa mina texter i denna kolumn, vet att jag är en malagueño som är djupt rotad i några av våra traditioner. Med lite mer än tre veckor kvar till det kommande påsklovet har jag bestämt mig för att inte skriva om det, för att undvika att vara tjatig genom att berätta att jag brukar gå varje dag för att se processionerna, eller genom att uttrycka mina åsikter om brödraskapen och musikbanden, och att jag delar dessa dagar med vänner och familj. Jag vill inte heller tråka ut er genom att prata om rivaliteten mellan Sevilla och Málaga om var de bästa processionerna äger rum eller om en typ av processioner är bättre eller sämre än en annan.
