Siffror från den spanska centralbanken Banco de España visar att utlandsskulden mellan 2011 och 2015 motsvarade 100 procent av BNP, vilket gjorde Spanien särskilt sårbart för externa störningar.
Även om det rör sig om en ovanligt hög siffra, jämfört med normala år, var underskottet 3,3 procentenheter lägre än 2020, när pandemin bröt ut. Dessutom hamnade underskottet betydligt under de 8,4 procent av Spaniens bruttoinlandsprodukt som var regeringens beräkning inför 2021.
Siffran är sämre än den spanska centralbankens värsta scenario och även högre än regeringens egna beräkningar, som är på elva procent. Däremot är prognosen för 2021 något mer optimistisk än tidigare, baserat på det EU-stöd som Spanien kommer att erhålla.
EU:s finanskommissarie Pierre Moscovici ger flera medlemsländer bakläxa, bland dem Spanien. Budgetutkastet som presenterats befinns vara osäkert och sakna nästan helt strukturella förändringar.
Skattetrycket uppgick 2014 till 15,2 procent, fördelat på inkomstskatt, moms (IVA) och de främsta övriga indirekta skatter. Det var 0,1 procentenheter mer än 2013 och den högsta nivån sedan mätningarna startade 1995.
Skulden var vid årsskiftet 2,6 procent mindre än året före. Madrid toppar överlägset listan över de mest skuldtyngda kommunerna, med fordringar på 7,03 miljarder.