Korruptionsskandaler är inget nytt i Spanien, men sällan har så många avslöjats på kort tid och väckt så heta känslor som nu. De senaste har till och med fått makthavarna att reagera och be om ursäkt, något spanjorerna inte varit bortskämda med.
Spanska makthavare klamrar sig fast vid sina poster. Spanien är ett av de västländer där antalet frivilliga avgångar är som lägst. Anledningen är definitivt inte att makthavarna här sköter sig så bra att de kan sitta kvar närmast hur länge som helst.
Provinsdomstolen i Madrid finner i en kontroversiell dom att demonstrationer utanför makthavares privata hem inte i sig kan bedömas som våldsamma eller olagliga.
Statsåklagarämbetets anseende rasar, vilket utan tvekan är självförvållat. Många frågar sig i dagsläget statsåklagarna är till för att sätta dit brottslingar eller för att försvara makthavarna och deras vänner.
Spanien upplever ett intressant fenomen med en växande skara makthavare som sitter på poster som de inte valts till, åtminstone inte direkt. Det sker av olika orsaker, men resultatet i samtliga fall måste tolkas som en devalvering av demokratin.
Spanien har fått sin egen Janne Josefsson. Precis som den svenska varianten har Jordi Évole förvandlats till alla makthavares skräck, trots att den spanska (katalanska) motsvarigheten är betydligt mer sympatisk än Josefsson.